24 In Hälsa & Inspiration

NÄR LIVET GER DIG EN UTMANING


Förra året, ungefär mellan den 20-30 maj, låg jag bara på sjukhuset uppkopplad till diverse monitorer och annan övervakning eftersom jag fått en Stroke.  När man som en ung människa mitt i livet drabbas av en Stroke så ställer det allt på ända. Man kan säga att man blir lite omskakad…minst sagt.  

Även fast jag var totalt utmattad när jag kom hem från sjukhuset så gick det inte många timmar innan jag bad mannen hämta mina stora ritblock och en svart tuschpenna. Jag kände en sådan enorm stark känsla inom mig, en slags kraft som jag inte kunde stå emot, jag var bara tvungen att se över mitt liv.
P Å  E N  G Å N G!

Jag började instinktivt skriva ner allt som gör, och gjorde, mig lycklig. Bland annat skrev jag: havet, landet, plocka svamp, skratta med vänner, dricka vin i solnedgången, segla, vänskap, god mat, stora middagar, baka, resa osv. 

När jag var klar satt jag länge och stirrade på listan, för i mitt inre pågick ett slags kaos där jag gick igenom alla aspekter av livet och ställde dem mot min lista. Det tog inte lång tid innan jag insåg att jag levde mitt liv helt fel. 

Din lista kanske skulle bli lite mer spretig än min, min var väldigt tydlig med vilken väg jag skulle gå och vad jag behövde ändra på för att verkligen leva mitt liv och ingen annans. Att agera utifrån vem jag är och vill vara och inte utifrån andras förväntning på mig. Men när man blir riktigt omskakad är det också lättare att saker urkristalliserar sig från alla måsten och borden som samhället skapar åt oss.

Idag har vi kommit en bra bit, jag och M, för att ändra livet till hur jag, men även han, vill leva det. Många har höjt på ögonbrynen när vi berättat om våra planer, men det gör inget. Kanske kommer vissa val som en chock för människor runt omkring oss men för oss är det inget konstigta alls, även om det är en tvärvändning mot hur vårt liv såg ut innan min stroke. 

Ibland fungerar livet just så, som i citatet från Paulo Coelho:

”When we least expect it, life sets us a challenge to test our courage and willingness to change.
At such a moment, there is no point in pretending that nothing has happened or in saying that we are not ready.
The challenge will not wait. Life does not look back.”

Jag är stolt över min Stroke, ja visst låter den konstigt. Men jag är det. Jag är stolt, jag överlevde! Jag vägrar att låta dåliga saker ta över mitt liv och hur jag vill må & leva. Jag ser det positiva i allt som händer, för det finns alltid något positivt av det som sker i livet, även det mest fruktansvärda. OM man tar lärdom av det dåliga som händer och inte fortsätter som förr. Jag har fortfarande kvar ”ärr” av skadan, men på ett sätt älskar jag mina ärr. De ger mig livsglädje och en slags stolhet att veta att jag faktiskt överlevt. För att överleva handlar inte bara om att inte dö, det handlar om att se det positiva i allt som händer och att inte låta det hemska och dåliga i livet bryta ner dig. Att vara positiv och vägra låta dig nedslås.

Se med stolhet på ärren du har, de visar att du levt, kanske mer än någon annan du känner.

Jag hoppas innerligt att även du spenderar din dag med det du älskar absolut mest, att du fyller ditt liv med det du älskar mest..även om livet också innehåller sådant man tycker mindre bra om.
Men kärnan i livet, just den ska i alla fall innehålla det du i hjärtat mår bra av.

 *** ”Vita non est vivere sed valere vita est” ***

(Att leva är mer än att bara hålla sig vid liv)

Idag har jag bytt jobb, skaffat ett extrajobb, är mitt i husköp, har börjat blogga, ägnar mig åt att skriva, måla och vara mer ute i naturen. Jag har  investerat i en ”proffs”-kamera och lagt ner mycket tid på att bli en bättre fotograf och även lärt mig själv att redigera i Photoshop. Jag umgås mer med de jag verkligen känner ger tillbaka och som får mitt hjärta att bli varmt och fyllt med kärlek. Några vänner har ”fallit bort” men alla mina livsval har gjort att jag istället mött massor av nya människor och fått ett helt nytt nätverk och nya bekanta och nya härligt inspirerande vänner. Jag skrattar och jag är lycklig och jag vet inte hur lång tid det hade tagit mig att komma hit om jag inte fått min Stroke.

You Might Also Like

24 Comments

  • Reply
    Sofia
    24 maj, 2012 at 18:53

    Underbar läsning! Jag tog åt mig av allt du skrev!
    Fler skulle behöva leva som du,eller iallafall stanna upp och reflektera över sitt liv mer,och som sagt ibland är det sina "ärr" som gör en starkare och mer medveten om hur man egentligen bör leva sitt liv.

    Namaste!

  • Reply
    Socker, vanilj och en skvätt grädde
    24 maj, 2012 at 19:12

    Jag blir rörd av ditt inlägg, skönt att du är så mycket bättre så snabbt efter. Det är hemsk att livet bara "rullar" på utan att man ibland inte stannar upp och funderar över just de liv man lever. Ibland måste något hända en själv eller i ens omgivning för att man just ska reflektera.
    Lev livet och njut här och nu att fånga ögonblicket betyder mycket.
    Tycker inte att andra ska tycka så mycket om de val man gör, det är bara en själv som vet vad som är det rätta.
    Kram på dig och fortsatt lycka till med livet:))
    Kram på dig

  • Reply
    Anna/Rackarungarckarungar
    24 maj, 2012 at 19:29

    Så välskrivet och modigt skrivet! Det gäller verkligen att ta vara på livet och att göra aktiva val.
    Tack för att du delade med dig av din erfarenhet. Tyvärr krävs ofta något tragiskt för att man ska "vakna upp" och verkställa förändring.

    Heja dig & heja livet. En stroke, sånt tror man ju bara händer 70+
    Kram Anna

  • Reply
    Lena - gott för själen
    24 maj, 2012 at 21:00

    Vackert! Tack för att du delar med dig och tack för inspirationen. Skulle också behöva ruskas om lite. Känns som jag står vid ett vägskäl. Den ena vägen är "den jag alltid går", men jag har ingen aning om vart den andra leder? Borde utforskas på något sätt. Nu gav du mig en knuff. Tack.

    Kram Lena – gott för själen

  • Reply
    Johanna - Love this today ♥
    24 maj, 2012 at 21:02

    Ja du, Mary. Kan bara säga heja dig och heja livet!

  • Reply
    Katarina
    24 maj, 2012 at 23:29

    Åh – stora kramar!!!
    Och ibland måste det till jobbiga saker för att man ska förändra sitt sätt att leva. Jag har inte haft en stroke, men annat som fått mig att tänka till. Livet är verkligen inte värt att slösas bort.
    Väldigt fin och tänkvärd läsning. Behöver påminnas ofta om att leva NU! <3

  • Reply
    jenny
    25 maj, 2012 at 01:55

    jag är djup som havet. jag älskar att skriva i gåtor och hoppas på att någon, någonstans dör ute förstår vad jag menar och drar nytta av min ryggsäck. att läsa det du skriver, är så fruktansvärt befriande. det är som det jag tänker, mer konkret och du får ut det enkelt i ord som gör det simpelt att få vem som helst att förstå vad du menar, känner, tänker, tycker, äter osv. att jag läser din blogg som någon annan läser Expressen, ja det är väl en nog bekräftelse på att du inte är ensam. jag tänker lika efter att (precis som du) lika gärna skulle kunna varit död nu. och det är skrämmande att känna "undrar hur lång bort jag hade varit från livets egentliga om jag inte hade haft mina ärr". men dom är fina. varenda ett! tack för att du får mig att inte känna mig ensam och tack för att du lever, varje sekund av ditt liv! det ger iaf mig tro, hopp och kärlek!

  • Reply
    Katarina
    25 maj, 2012 at 04:22

    Fint skrivet! Tack att du delar med dig! Kram

  • Reply
    Heléne - Blomstergården
    25 maj, 2012 at 09:14

    Finaste!

    <3<3<3

  • Reply
    Odd Molly-holic
    25 maj, 2012 at 10:24

    Finaste Mary, så modigt och vackert skrivet. Precis så är det. Ibland behöver man en sådan livsavgörande händelse i sitt liv för att upptäcka och ta tag i det som verkligen är viktigt. Jag befinner mig själv i en ganska stor livskris och har tyvärr ingen ro att faktiskt sätta mig ner och fundera över det jag vill göra, dessutom har jag ansvar för mina två små Sessor som behöver en trygg och stabil uppväxt….många frågor och tankar rullar runt i mitt huvud. Tack snälla för att du delade med dig av något så personligt.
    KRAM!!!

  • Reply
    Johanna, Jojo
    25 maj, 2012 at 11:04

    All my love to you for being true to your self <3

  • Reply
    mariaemb.
    25 maj, 2012 at 13:42

    Du är fantastisk Mary! Visst vet du det!? Det har jag nog redan sagt någon gång men det tåls att upprepas. Maken till att peppa och inspirera, jag blir ju alldeles matt. Tack fina du. Heja dig!!

    Kram

  • Reply
    Katarina
    25 maj, 2012 at 18:28

    Det är en ära att få följa dig Maria och att få lära känna dig. Tack för att du delar med dig av både sorg och glädje!

  • Reply
    Anki
    25 maj, 2012 at 18:44

    Rakt in i hjärtat, nästan lite för hårt och precis i rätt tidpunkt i livet… nu är det då bara dags att skriva min egen lista då och se vart den för mej…
    Tack, du anar inte…

  • Reply
    sabina
    25 maj, 2012 at 21:37

    blev riktigt rörd av ditt inlägg , fint skrivet 🙂

  • Reply
    Helene Langborg
    25 maj, 2012 at 22:03

    Tar åt mig av allt du beskriver. Just nu går jag igenom en livsföringsomställning gällande min kost och till hösten kommer jag förhoppningsvis börja studera vid 45 års ålder, något för min egen skull och min kreativitet. Pengar och prylar är inte allt, nu ska jag leva ett friskt och sunt liv på alla plan 🙂

    Tack för Paulo Coelho citaten!
    Kram Helene

  • Reply
    dianasdrommar
    25 maj, 2012 at 22:07

    Oj, det där gick rakt in i hjärtat och jag gillar dig ännu mer du underbara människa.Vackert och starkt skrivet kramar i massor Diana

  • Reply
    Erica
    26 maj, 2012 at 01:11

    Du är så fin och jag vill bara skicka en stor kram till dig! ♥

  • Reply
    *malin*
    26 maj, 2012 at 09:37

    Vilket fint inlägg. Mycket tänkvärt och värt att upprepas om igen.

    Kram

  • Reply
    Cristina
    26 maj, 2012 at 12:07

    hej Mary! så sanna ord och så rakt in i hjärtat på mig. Jag klev rakt in i en depression och blev utbränt för ca 1 år tillbaka. Sedan dess har jag bytt jobb och omvärderat mina relationer.Idag är min familj det viktigaste och min dotter är den som fyller mitt liv med det jag behöver. Det är så skönt att läsa dina tankar och känna igen sig i dem. Tack!

  • Reply
    Hanna
    26 maj, 2012 at 21:57

    Tack för en underbar, vacker och inspirerande blogg! Har följt den ett tag nu och efter detta inlägg bara älskar jag den ännu mer!! P.s. Ser med spänning fram emot att sätta tänderna i morsdagstårtan som just stelnar i kylskåpet… 🙂

  • Reply
    Ida
    27 maj, 2012 at 10:01

    Så starkt och så starkt av dig att skriva detta. Är så glad för din skull att det slutade så bra. Och tack för påminnelsen, har gnällt hela veckan över en (i detta sammanhanget) väldigt liten sak.. Har också för några år sedan varit med om en olycka som borde få en att komma ihåg att man inte skall göra det men kusligt vad fort man glömmer att uppskatta livet HELA tiden. Stor kram, Ida

  • Reply
    Sarah
    28 maj, 2012 at 22:28

    Jättefint skrivet! Tänker ofta att jag borde fundera på vad jag vill här i livet för att må bra men gör aldrig något åt det. Din text får mig att fundera lite extra, nu hoppas jag att jag kan skriva min egen lista!

    Vad roligt att du är på väg dit du själv vill! 🙂

  • Reply
    Tove
    30 maj, 2012 at 20:23

    Fint skrivet. Jag har fått börja om ett par gånger i mitt liv. Ibland glömmer jag helt enkelt bort de val jag en gång gjorde och faller in i mitt gamla "duktiga" jag igen. Tack för inspirationen!

  • Kommentera